Medveten arkitektur

-
Arkitektur och stadsplanering säger en del om hur våra liv kan te sig. Många av dagens unga arkitekter vill skapa en stadsmiljö som tar hänsyn till funktionsnedsättningar och sociala behov – en medveten arkitektur.

I sitt arbete Bostäder och gemensamhetslokal för äldre i Glommen undersöker Lisa Andersson (f.1978) frågor kring äldres valmöjlighet, självständighet och behov. Bo kvar eller flytta till ett anpassat boende? Hur ser den sociala kontexten ut? Lisas Anderssons examensarbete föreslår ett bostadsområde för äldre som ställer låga krav på de boende men erbjuder många möjligheter, fysiskt och socialt. Arbetet undersöker enskilt boende för naturligt åldrande personer i ett mindre kustsamhälle nordväst om Falkenberg, där bostadsbebyggelsen främst består av småhus.

Lisa Andersson och Simon Poulsgaard utbildade vid Chalmers Arkitektur, har båda undersökt kontext och tillgänglighet i sina examensarbeten, som båda anknyter till Halland.

Förslaget visar hur tillgänglighetsprinciper och gemenskap enkelt kan förenas med arkitektoniska kvaliteter och förhöja livskvalitén. Då äldre personer ofta spenderar mer tid i och nära sin bostad blir frihet och valmöjlighet inom hemmets ramar allt viktigare. Flexibla rum, varierad utsikt, lättskötta trädgårdar, låga fönster och ramper istället för trappor är några åtgärder. Efter att ha studerat de äldres sociala kontext planerade Lisa in en aktivitetslokal med utsiktsbalkong i nära anslutning till bostäderna. En gemensamhetslokal som kan fungera som en social träffpunkt, ett kontaktstöd och en trygghet för de äldre i samhället.

Simon Poulsgaard (f.1987) har i Inkluderande Arkitektur tagit fram ett förslag för Halmstad och den del av staden där ån Nissan rinner igenom. En spegelvänd stadsplanering för området, som idag blickar bort från ån och till stor del upptas av parkeringsplatser, skulle kunna uppfattas mer tillgänglig och attraktiv. Genom att uppmärksamma ån förstärker Simon den geografiska platsen.

Arbetet Inkluderande Arkitektur utgår främst ifrån tre grupper av funktionsnedsättningar, blind, döv och rörelsehindrad, för vilka Simon Poulsgaard schematiskt kopplat samman behov med arkitektoniska lösningar. Det kan vara ljus som guidar, dubbla räcken, kontrasterande kanter eller markerade dörrar, vilka gör det lättare att ta sig fram. Inkluderande byggnadskriterier blir här ett positivt designverktyg som han låter löpa genom hela processen. Examensarbetet rymmer gemensamma inom- och utomhusplatser på vilka invånarna har möjlighet att interagera med ån. På ett innovativt sätt visas omgivningarna genom små öppningar i väggar, golv och tak. På vissa platser är utsikten blockerad vilket istället framhäver bruset ifrån ån. Ett grepp som låter arkitekturen uppmärksamma besökaren på att alla inte delar samma upplevelse.