Hertha Hillfon

-
Hon är efterkrigstidens mest betydelsefulla keramiska skulptör i Sverige, en föregångare som framträdde med djärva anspråk och markant flyttade fram keramikens positioner inom konstvärlden.

Keramikern Hertha Hillfon (1921-2013) förknippas med kraftfulla skulpturer och reliefer i stengods och lergods. Vid hennes debut i slutet av 1950-talet skrev kritikerna lyrisk om hennes spontana och fantasifulla arbetssätt och lyfte fram henne som en pionjär för en ny form av keramik som var fri och expansiv. Genom en flitig utställningsverksamhet, ett stort antal offentliga verk och reportage i press och teve blev hon under sin mer än halvsekellånga karriär en välkänd och folkkär keramiker. I hennes bildvärld ryms naturinspirerade formationer, monumentala ansikten, ömsinta skildringar av barn och stämningsfulla återgivningar av de ting som finns i vår vardag.

Hertha Hillfons skickliga sätt att hantera leran och få den att spegla och förstärka känslor och stämningar i motiven blev en inspirationskälla för många kollegor. Hon är efterkrigstidens mest betydelsefulla keramiska skulptör i Sverige, en föregångare som framträdde med djärva anspråk och markant flyttade fram keramikens positioner inom konstvärlden. I samband med hundraårsminnet av hennes födelse visar Rian hennes verk i en stor utställning. Urvalet fokuserar på tre av konstnärens centrala motivkretsar: barnet, det mänskliga ansiktet och vardagens föremål. Vid sidan av de verk som visas i två våningsplan på Rian ställs en grupp monumentala arbeten också ut i Kuben, entréhallen till Falkenbergs stadshus. Observera att Kuben endast är öppen vardagar.

På Rian visas tre filmer om Hertha Hillfon i ett rullande schema. Två av filmerna, Hertha Hillfon – keramiker (1962) och Jag sitter i hjortens krona (1994), är gjorda av konstnärens bror, regissören Lars Lennart Forsberg. Filmerna ger inblick i Hertha Hillfons arbete under två olika perioder i hennes liv och skildrar även den miljö hon byggde upp kring sig i sin ateljé och trädgård. Kortfilmen Körsbärsträdet (2021) är gjord av Ocean Hillfon, ett av konstnärens barnbarn, och är en personlig betraktelse över vad som hänt med Hertha Hillfons unika ateljé och trädgård efter hennes död.

Utställningen arrangeras i samarbete med föreningen Hertha Hillfons vänner och verken är inlånade från föreningens samling, Röhsska museet, Konstakademien och privata ägare. I samband med utställningen ger Rian och föreningen också ut en ny bok om konstnären, skriven av Petter Eklund och Rians museichef Love Jönsson. Boken säljs på Rian, på Fabriken i Bästekille och via de större nätbokhandlarna. Aktiviteterna under Hertha Hillfons jubileumsår har generöst stöttats av Barbro Osher Pro Suecia Foundation.